Deckare

 På svenskan skulle vi skriva en deckare


Mikael vaknade tidigt. Han brukade göra det. Han steg upp och gjorde kaffe. Sedan åt han frukost och läste tidningen. Till frukost åt han alltid tre mackor och han läste alltid tidningen på morgonen. I tidningen fanns en stor nyhet. Det stod att den kända seriemördaren Thomas Svensson hade rymt från fängelset. Mikael rös. Han kom fortfarande ihåg, då för tio år sedan när han och hans kollegor Tommy och Lasse ledde utredningen mot Thomas. Under ett uppdrag blev Lasse skjuten av Thomas. Lasse överlevde men på grund av skadan fick han sitta i rullstol i två månader och fick sluta med utredningen. Mikael blev avbruten i sina funderingar av telefonen. Han svarade. Det var Annita. Han hade varit sambo med henne i fem år och fått ett barn med henne men det hade tagit slut. Deras barn Alice bodde oftast med Annita och Mikael träffade henne bara ibland. Annita var arg igen. Hon var alltid arg när han pratade med henne.
-Vad gör du! Du skulle hämtat Alice hos mig igår kväll!
-Jag jobbade sent. Hon blev alltid arg på hans jobb.
-Ja men är inte Alice viktigare än ditt jobb?
-Jo jag hämtar henne imorgon.
-Ja gör det.
Hon la på. Mikael gick ut för att jogga. Han gjorde det ibland för att rensa tankarna. Han sprang ner till hamnen och satte sig för att vila i hamnen. Det var flera lastfartyg där och han såg också många poliser. Han trodde att det var för att Thomas hade rymt men det var ändå konstigt för fängelset låg en bra bit därifrån. Han fortsatte sin runda och kom hem till halv tio. Han gick snabbt in på Aftonbladet och kollade nyheterna. Det första han såg när han kom in på sidan var bilden av Lasses ansikte. Där stod att Lasse Holmkvist hade blivit mördad. Mordet hade skett nere vid hamnen. Mikael blev rädd. Han tänkte på hur länge han hade jobbat med Lasse. De hade jobbat väldigt bra, Han, Lasse och Tommy. Han ringde till Tommy.
-Ja det är Tommy
Mikael var fortfarande chockad och hade svårt att prata när han berättade att Lasse hade blivit skjuten.
-Vet du vem som är mördaren?
-Jag vet inte men det känns väldigt läskigt. Viskade Mikael fram.
-Men var skedde det?
-Jag tror det var vid hamnen någonstans. Jag såg väldigt många poliser där på morgonen.
- Kan vi inte gå dit och kolla?
-Nej jag tycker det känns läskigt.
-Jo men då kan vi se var det är någonstans.
-Okej jag följer med.
-Du kan komma till mig nu. Hej då.
Mikael tog på sig en jacka och gick ut. Det var inte långt till Tommy bara en halv km och han hade gått dit flera gånger när de letade efter Thomas. När han kom till Tommy var Tommy redan klar och väntade på honom. De började gå mot hamnen. När de bara var cirka 200m från avspärrningstejpen hörde de två skott. Tommy föll ihop. Det rann blod från två hål i bröstet på honom. Mikael fick panik och ropade på hjälp. Då hörde han två skott till och kände smärtan sprida sig genom kroppen. Han tittade dit ljudet kom ifrån och på silotornen satt en man med svarta kläder och ett gevär i handen. Han kände igen personen. Han hörde människor skrika och poliser kom springande mot honom. Sedan blev det svart och han föll ihop.

När Charlie vaknade började han packa sina väskor. Han hade tänkt att hälsa på sina släktingar i Visby länge men det hade inte blivit av. Men nu skulle han göra det. Han hade alltid velat se Visby och han såg fram mot det. Just då ringde telefonen. Han hörde att det var Anna som pratade. Anna Johansson hade varit hans kollega tio år. Det var då han hade flyttat till Sverige för att göra något nytt. I USA hade han jobbat som polis och eftersom han inte ville utbilda sig till något annat fortsatte han med det även i Sverige.
-Hej. kan du komma till polishuset nu. Vi har ett väldigt ovanligt fall.
-Ja jag kommer.
Visby semestern fick vänta. Nu var det ett viktigt fall. När han kom till polishuset var där fullt av folk. Han mötte Anna där. Hon var lätt att se för hon var längre än de flesta av de andra poliserna.
-I morse blev tre poliser mördade. Den första tidigt på morgonen och sedan de två andra lite senare. Alla blev skjutna.
-Vilka var det?
-Det var Mikael, Tommy och Lasse. Alla hade jobbat tillsammans.
-Har vi några misstänkta?
-Två stycken. Thomas Svenson den kända seriemördaren som rymde nyligen och Jonny Andersson, som mördade två stycken för 24 år sedan. Han satt i fängelse i 20 år för det. Det som talar för att det är Thomas är att Mikael, Tommy och Lasse jobbade med hans fall. Men både Thomas och Jonny har mördat förr på ungefär samma sätt. Anna tyckte inte att de skulle börja med att hitta Thomas för hon trodde Thomas har flytt från landet. Hon sa också att rikspolisen hade valt att de skulle jobba med fallet.
-Okej. Skicka kropparna för analys och så får vi kolla upp Jonny först. Det verkar ju troligast.
-De är redan på väg för analys och jag ska snart kolla vittnen.
-Bra jag kollar Jonny.
Charlie gick in på sitt kontor. Det såg likadant ut som när han lämnade det. Han kollade allt de visste om Jonny. Efter två timmar hade han hittat allt som fanns om honom. Han hittade att Jonny var lång 205cm. Han hade mördat två personer med en pistol 1988. Han hade också en adress. Enligt adressen skulle Jonny bo kvar i Falkenbergs kommun men han skulle ha flyttat flera gånger sedan han släpptes. Sedan kollade Charlie upp Thomas. Thomas hade ingen lång text. Thomas hade blivit dömd för fem mord. Alla offren hade varit män och alla hade blivit mördade med ett vapen. Ett jaktgevär. Där stod också Thomas längd. 170cm. Charlie tänkte att han var kort. Medan Anna förhörde vittnen kunde han prata med pressen. Han visste redan vad de skulle fråga. Han gillade inte pressen. Han tyckte inte de respekterade polisutredningarna. När han kom ut blev han bländad av alla kamerablixtrar. Det var många frågor. Hur många blev mördade, sa någon. Har ni någon misstänkt, frågade någon annan. Charlie svarade på frågorna han kunde svara på och sedan gick han in igen. Charlie visste att imorgon så skulle hela Sverige och delar av världen veta att det skett tre mord i Falkenberg.

Nu var det bråttom att hitta mördaren. Annars kunde folk bli rädda och då skulle alla turisterna försvinna. Han jobbade långt i på natten med att försöka hitta mera fakta om Jonny och Thomas. Men allt han hittade var om deras jobb innan de greps för mord och han hittade lite fakta om Thomas släkt. Klocka elva var han så trött så han gick hem och somnade direkt.

Dagen efter hade Anna förhört alla vittnen. De flesta hade bara hört skotten och tyckte det lät som om de kom från norr om hamnen. Men en kvinna som hade varit ute och gått längs med hamnen och kollat på båtarna hade sett en svartklädd man längst upp på silotornen precis efter det sista skotten. Analysrapporten hade också kommit. Det var ovanligt snabbt. Den visade att alla offren hade blivit skjutna av samma vapen och av två skott var. Vapnet var ett jaktgevär men ett skott från det kunde bara döda inom ca 200m. Analysen visade också att skotten kommit uppifrån och mördaren inte hade varit nära offren.
-Allting tyder ju på att det var samma mördare.
Ja och jag kollade upp Jonny och Thomas igår och morden var väldigt lika de som Thomas begick. Jonny mördade med en pistol.
- Men det kan ändå vara Jonny. Men det spelar ingen roll om det är Jonny eller Thomas vi måste ändå ha bevis.
- Ja. Men den där kvinnan du pratade med, sa hon att hon sett en svartklädd man på silotornen precis efter skotten?
- Ja. Det var väldigt långt ifrån men hon trodde att han var ganska kort.
-Thomas var också kort.  Bara 1,70. Jag trodde han var längre.
-Ja det var ju väldigt kort.
-Ja och det stämmer också in på beskrivningen av Tomas. Vi går till silotornen kanske kan vi hitta några bevis där.
Nere vid hamnen och silotornen var där inte mycket folk. Man hörde motorer och det luktade diesel. Man hörde också något som bankade i torrdockan. Lukten av målarfärg från fartygen kändes tydligt. Charlie och Anna gick upp. Längst upp kunde man se en stor bit av Skrea strand och man kände lukten av havet. Charlie hade varit så många år i Falkenberg att han visste att om bara några veckor när semestern började skulle hela Skrea strand vara fullt av solande turister. Charlie gillade inte höjder och när han kom upp vågade han inte titta ner och han ville bara tillbaka ner igen. Även om han var så rädd kunde han uppskatta utsikten. Uppe på silotornet fanns det inte mycket. Där fanns bara en brandstege ner. Men där närmast kanten låg något intressant. Där låg fyra tomhylsor. Charlie plockade upp dem. De skulle på analys senare. Han hittade också några skoavtryck. Han mätte de och kom fram till att det var storlek 40. Det var små skor. Fast om man är kort brukar man ju ha små fötter. Han behövde hitta något med DNA på.
-Här är något, Anna ropade bakom honom.
-Vad är det?
-Ett tuggummi. Om det är mördarens är han väldigt slarvig. Det låter inte som Thomas.
-Nej men han kanske ville ha hämnd och han var så arg så han glömde en massa saker här. Charlie tog med sig tuggummit och tomhylsorna till polishuset. På polishuset skickade de tuggummit och tomhylsorna till analys. De fick svar direkt om tomhylsorna. De stämde med skotten som suttit i kropparna. Svaren om tuggummit skulle de få imorgon. Charlie gick in till Annas kontor.
-Nu när vi har gett dem tomhylsorna kunde de säga att skotten kom från samma slags gevär som Thomas mördade förr med. Det var inte heller något vanligt jaktgevär, sa han till henne.
-Nu pekar ju nästan allt på att det var Thomas men med tuggummit så tror jag att vi kan veta säkert vem det är. Jag kan gå upp med några tekniker på silotronen och leta efter fingeravtryck så kan du kolla upp de som säljer den sortens vapnen och ammunition
-Jag har redan letat efter var den sortens vapen säljs och de ända som säljer de sortens gevär här i närheten är en jaktbutik som ligger tre mil härifrån så jag åker dit idag.
Charlie var väldigt tacksam mot Anna att hon skulle gå upp på silotornen. Han ville verkligen inte dit igen. Vägen till jaktbutiken var liten och gropig och det tog en timme att åka dit. Med sig hade Charlie ett foto av Thomas och en vägbeskrivning. På fotot hade Thomas kort svart hår och skäggstubb. När han kom i på den lilla grusplanen kunde han se affären. Affären såg inte ut att  ha några kunder idag. Det var inte så konstigt för den låg långt in i skogen. När han kom in i butiken såg han en gammal man med grått hår och kort skägg. Han var säkert pensionär och ägde nog butiken.
- Hej jag kommer från polisen och undrar om du har sett den här mannen? Han höll upp fotot av Thomas
- Ja han kom in här igår. Vi har inte så många kunder nu så jag kommer ihåg alla som har handlat här.
- Ja men vad köpte han?
-Han kom in här och sa att han ville köpa ett gevär. Han tittade på de olika och så tog han ett. Han köpte ett begagnat men fint ovanlig gevär. Han köpte också ammunition till.
-Kan jag få se ett sådant gevär med ammunition?
-Ja men jag har bara ett kvar.

Geväret var fint och Charlie hade aldrig sett ett sådant gevär. När Charlie såg ammunitionen blev han säker på att det var samma sorts vapen som använts vid morden.
- Vet du var den här mannen kan ha bott?
-Ja det vet jag. När vi kollar om de har vapenlicens så skriver vi också upp var de bor.
-Kan jag få hans adress?
När Charlie körde tillbaks till polishuset hade han fått en adress på var Thomas bodde. Anna hade hittat Thomas fingeravtryck på silotornen. Nu skulle de bara vänta tills imorgon så de fick svaren om tuggummit.

Dagen efter fick Charlie svaren som han hoppats på. Tuggummit hade kommit från Thomas. Tuggumit hade haft tydliga DNA spår och det hade varit lätt för teknikerna att komma fram till vems det var. Allting pekade på att det var Thomas. Charlie och Anna bestämde sig direkt för att åka till Thomas adress. De tog med sig flera poliser eftersom Thomas var beväpnad och de trodde han var farlig. När de kom fram till adressen fanns där bara en rödmålad lada. Hoppet sjönk hos Charlie och han sa till Anna att ingen kunde bo där men Anna ville ändå gå in och titta. Med tjänstevapnet i handen gick Charlie och Anna in. De andra poliserna väntade utanför. De öppnade dörren snabbt och gick in. De kände lukten av hö. Där var tomt förutom en massa spindelväv. Men längst in fanns något, en bänk. På bänken låg en hög med kläder. Fångkläder. Anna letade efter fler ledtrådar och Charlie kollade vem som ägde ladan. Ägaren till ladan var en bonde två kilometer där ifrån. Charlie ringde till honom.
-Hej. Mitt namn är Charlie och jag kommer från polisen. Vi står vid en röd lada ca 2 kilometer från ditt hus. Vi tror att den kan ha något med tre mord att göra. Är du ägaren?
- Ladan har jag hyrt ut. Men idag, inte så länge sedan kom den man som hyrde den och lämnde tillbaka den.
-Vem hyrde den?
-Det var en man som kom. Jag kommer inte ihåg hans namn men han var inte lång och hade svart hår. Han ville gärna hyra den men inte länge stund.
Okej vi tror det kan vara den misstänkta. Har du någon aning om var han skulle när han hade lämnat tillbaks ladan?
-Han pratade något om att åka till Spanien.
-Okej, tack. Du har varit till mycket hjälp. Om han kommer tillbaka så ring polisen direkt. Charlie sprang till bilen samtidigt som han ropade till Anna och de andra poliserna att de skulle till flygplatsen.
-Är Thomas där?
- Jag tror det, så vi måste skynda oss. De körde full fart till Landvetter och de hade tur. De fanns bara två avgångar till Spanien idag. Den ena gick om tio minuter och den andra gick klockan sju. De sprang fram till disken vid planet till Spanien.
-Vi är polisen! Ni måste tömma planet. Där kan vara en seriemördare där inne! Kvinnan i disken blev rädd men sa i högtalaren att alla passagerare skulle lämna planet. Passagerare gick lugnt men irriterade ut. De klagade på att de skulle passa en tid vid hotellet i Spanien. Charlie brydde sig inte om dem. Nu var det viktigare att hitta Thomas. Där var flera poliser och kollade alla som kom ut från planet ingen fick lämna platsen. Sedan gick flera poliser igenom planet mycket noggrant. Passagerarna blev mer och mer irriterade ju längre tiden gick. Om Thomas var i planet skulle de hitta honom. Efter tre timmars letande utan resultat gav de upp. De gick fram till disken och sa till att alla kunde gå på planet igen. Så fort kvinnan sa att alla passagerare kunde gå så sprang en tonåring med en mössa där ifrån. Charlie tyckte det var konstigt att han hade så bråttom där ifrån. Helt plötsligt kom han på tanken att Thomas inte var längre än tonåringen. Han sa snabbt till Anna och de började springa efter killen.
- Stopp! Det är polisen! Killen vände sig om och tittade på dem. Sedan sprang han vidare. Killen kom fram till en annan disk och han var tvungen att sakta ner. Charlie och Anna kom närmre. Mitt i folksamlingen vid disken tog Charlie tag i killen och drog ner honom på golvet. Charlie drog bort killens mössa. Då såg han att det var Thomas. De andra poliserna var redan på väg. De grep Thomas och körde honom till stationen.

På vägen till stationen var Charlie säker på att de hade gripit rätt person och att det bara fattades en rättegång. De hade flera bevis och på flygplatsen hade Thomas erkänt och sagt att han bara var ute efter hämnd. Charlie var trött men ändå glad att utredningen var över. Nu skulle han äntligen åka till Visby och till sina släktingar. Han skulle bara packa.